ett kärnvapen är en explosiv anordning som härleder sin destruktiva kraft från kärnklyvning, kärnfusion eller en kombination av de två. Kärnvapen kallas också atombomber, kärnvapen, atombomber, kärnvapenhuvud, a-bomber eller kärnbomber.
kärnvapen producerar enorm och farlig explosiv energi, och deras sprängningar mäts i kiloton och Megaton. Kärnvapen, som bomben som släpptes på Hiroshima, som var 15 kiloton kemiska sprängämnen, producerade dödlig joniserande strålning utöver en chockvåg och massiva mängder värme. Kärnvapen har också radioaktivt nedfall, där skräp plockas upp av vindar i atmosfären och sedan sätter sig tillbaka till jorden dagar senare. Kärnvapen producerar mer död, förstörelse, skada och sjukdom än något annat enda vapen.
det kalla kriget mellan Sovjetunionen och USA fick båda länderna att öka antalet kärnvapen. På sin topp hade Sovjetunionen totalt 33 000 operativa stridsspetsar och USA hade 32 000. Efter att Sovjetunionen sönderdelades demonterades tusentals kärnvapen på båda sidor.
på grund av den breda dödligheten och förstörelsen av dessa vapen har regeringar förhandlat fram vapenkontrollavtal som Nuclear Nonproliferation Treaty (NPT) från 1996. NPT: s syfte är att hämma spridningen av kärnvapen. Det finns två typer av stater-parter: kärnvapenstater (nws) och icke-kärnvapenstater (NNWS). NWS är USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien. Enligt fördraget får NWS inte hjälpa NNWS att utveckla kärnvapen, och NWS har oförytterlig rätt att undersöka, utveckla och använda kärnenergi för icke-vapenändamål. Fördraget kräver också att konventionsstaterna ska fortsätta förhandlingar i god tro när det gäller
Nordkorea drog sig ur NPT 2003. Nordkorea beräknas ha 30 kärnstridsspetsar, varav ingen är pensionerade.
idag har Ryssland Det högsta antalet kärnvapen som uppskattas till 6 490 stridsspetsar. 4 490 av dessa är aktiva och 2 000 är pensionerade. USA följer tätt efter med 6,185 totalt kärnvapen, 3,800 av dessa är aktiva och 2,385 är pensionerade.