SHUSWAP LAKE
vy över Station 5 ser norrut, Kopparö i bakgrunden
foto: J. Stockner
A. plats
- British Columbia, Kanada.
- 50:0-51:0N, 119: 0-119: 0W; 347 m över havet.
B. beskrivning
Shuswap Lake ligger i Columbia Mountainsregion of British Columbia där landskapet kännetecknas av bergigaterräng täckt av täta barrskogar. Vita björklinjer bosatte sigområden av sjöstranden som lägger till skönheten i sjön under hösten. Bergen som omger sjön är gjorda av granit vilket resulterar i en mycket låg tillförsel av näringsämnen. Som ett resultat är Shuswap Lake mycket tydlig ochrelativt oligotrofisk. De höga bergen runt denna sjö kan minskadess årliga solstrålning.
denna multi-basin lake består av 4 armar som förenas av en kort grund passage som kallas ” narrows.”De två sydarmarna är utvecklade för fritidsbruk medan de två nordarmarna förblir outvecklade. Sjön har flera inflöde floder i varje arm men bara enutlopp, Little River, som strömmar från sydvästra armen till Little ShuswapLake. Shuswap är en plantskola sjö för underår av sockeye laxsom leker i flera av sjöns inflödesströmmar. Adams River är denmest iögonfallande av dessa gytströmmar, rymmer upp till 2 miljonerpawners i dominerande år.
förutom att vara av stort värde För västkustens laxindustri, måttligt väder, klart vatten och lättillgänglighetgör Shuswap Lake mycket önskvärt som rekreationsområde. Detta bevisas av de många provinsparker som omger sjön och de hundratals husbåtar och fritidshantverk som finns under sommarmånaderna (Q).
C. fysiska dimensioner
| yta | 310 |
| volym | 19.1 |
| maximalt djup | 161 |
| Medeldjup | 62 |
| vattennivå | oreglerad |
| normalt intervall för årlig vattennivåfluktuation | 3.0 |
| längd på strandlinjen | 1,430 |
| uppehållstid | 2.1 |
| avrinningsområde | 16,200 |
D. Fysiografiska funktioner
D1 geografisk
- Batymetrisk karta: Fig. NAM-47-01.
- namn på huvudöarna: koppar.
- antal utflödande floder och kanaler (Namn): 1 (Little R.).
D2 klimat
- klimatdata vid Sicamous, 1951-1980 (2)
| Jan | Feb | Mar | Apr | maj | Jun | Jul | Aug | Sep | okt | November | December | Ann. | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mean temp. | -5.0 | -1.4 | 2.4 | 7.8 | 13.1 | 17.1 | 20.0 | 19.2 | 14.0 | 7.7 | 1.5 | -2.6 | 7.8 |
| nederbörd | 77 | 48 | 37 | 32 | 51 | 64 | 46 | 53 | 56 | 51 | 66 | 80 | 660 |
- antal timmar med starkt solsken( Laxarm): 1,632 hr yr-1 (2).
- solstrålning (Sommarland)*
| Jan | Feb | Mar | Apr | maj | Jun | Jul | Aug | Sep | okt | November | December | Ann. |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 3.4 | 6.5 | 11.5 | 16.7 | 20.8 | 22.6 | 23.7 | 19.6 | 14.5 | 8.5 | 3.8 | 2.5 | 12.8 |
* medel för Shuswap-området är lägre än vid Summerland som är 100 km söderoch i ett något soligare klimat.
Fig. Nam-47-01
Batymetrisk karta (8).
- vattentemperatur (1)
| djup J | an | Feb | Mar | Apr | maj | Jun | Jul | Aug | Sep | okt | nov | Dec |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| S*2 | – | – | – | 11.6 | 11.3 | 19.2 | 21.0 | 18.9 | 17.7 | 12.5 | 9.6 | – |
| 3 | – | – | – | 8.3 | – | 18.6 | 20.0 | 18.8 | 17.7 | 12.5 | 9.6 | – |
| 6 | – | – | – | 7.0 | 10.4 | 17.7 | 19.1 | 18.7 | 17.6 | 12.5 | 9.6 | – |
| 9 | – | – | – | 5.9 | 9.8 | 14.3 | 17.6 | 18.4 | 17.3 | 12.5 | 9.6 | – |
| 12 | – | – | – | 5.6 | – | 11.7 | 13.2 | 14.8 | 17.2 | 12.5 | 8.2 | – |
| 15 | – | – | – | 5.0 | 8.5 | – | 12.2 | 11.7 | 16.9 | 12.5 | 6.6 | – |
| 18 | – | – | – | 4.8 | – | – | 11.4 | – | 10.0 | – | 6.4 | – |
| 21 | – | – | – | 4.6 | 4.6 | – | – | – | – | – | – | – |
| 28 | – | – | – | 4.5 | – | 5.8 | 5.6 | 5.2 | 5.7 | 5.2 | – | – |
*1 Sorrento, belägen middle lake i huvudbassängen intill AdamsRiver som går in i Shuswap Lake från dess sydvästra arm.
* 2 Yta.
- Frysperiod: januari-mars (frys inte varje år och frys inte över).
- Blandningstyp: Dimictic.
E. SJÖVATTENKVALITET
- vattenkvaliteten är variabel. Laxarmen är det mest produktiva områdetpå grund av betydande näringstillförsel från jordbruksdränering via laxfloden. Nivåerna av näringsämnen är högst i Laxarm och lowestin Austy och Seymour armar.
E1 transparens (Q)
| Jan | Feb | Mar | Apr | maj | Jun | Jul | Aug | Sep | okt | Nov | Dec |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| – | – | – | 11.5 | 8.2 | 13.7 | 10.5 | 11.0 | 10.8 | 10.6 | 8.6 | – |
E2 pH (Q)
| djup J | Jan | Feb | Mar | Apr | maj | Jun | Jul | Aug | Sep | okt | Nov | Dec |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| S* | – | – | – | 7.8 | 7.6 | 7.7 | 7.3 | 7.7 | 7.9 | 7.5 | 7.3 | – |
* yta.
E6 KLOROFYLLKONCENTRATION (Q)
| djup J | Jan | Feb | Mar | Apr | maj | Jun | Jul | Aug | Sep | okt | Nov | Dec |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| mig* | – | – | – | 0.91 | 0.70 | 1.60 | 1.18 | 0.98 | 1.04 | 1.62 | 2.29 | – |
* medel epilimnetisk.
E7 KVÄVEKONCENTRATION (Q)
- NO3-n + NH4-N
| djup J | Jan | Feb | Mar | Apr | maj | Jun | Jul | Aug | Sep | okt | Nov | Dec |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| mig*1 | – | – | – | .094 | .068 | .013 | .002 | .001 | .006 | .008 | .026 | – |
| *2 | – | – | – | .015 | .007 | .011 | .003 | .003 | .006 | .006 | .007 | – |
*1 medel epilimnetisk. * 2 NO3-n + NH4-N.
E8 FOSFORKONCENTRATION (8)
- totalt-P
| djup J | Jan | Feb | Mar | Apr | maj | Jun | Jul | Aug | Sep | okt | Nov | Dec |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| mig* | – | – | – | 5.7 | 3.0 | 3.8 | 4.0 | 2.9 | 2.4 | 2.4 | 3.6 | – |
* medel epilimnetisk.
E9 CHLORIDE CONCENTRATION (4)
- Station 5, 1982: 0.5.
F. BIOLOGICAL FEATURES
Fl FLORA (4)
- Emerged macrophytes
- Floating macrophytes
- Submerged macrophytes
- Phytoplankton
Equisetum sp., Alisma plantago-aquatica, A. gramineum, Scheuchzeriapalustris, Acorus calanus, Ranunculus flabellaris, Sium sauve, Eleochorispalustris.
Polygonum amphibium, Azolla filiculoides, Nuphar variegatum.
Myriophyllum exalbescens, M. ussuriense, M. spicatum, Potamogeton zosteriformis,P. robbinsii, P. pectinatus, P. praelongus, P. noclosus, P.
crispus, P. epihydrus, P. illinoensis, P. perfoliatus, P. pusilus,Chara sp., Nitella sp., Callitriche hermaphroditica, C. heterophylla, C.stagnalis, Hippurus vulgaris, Zannichellia palustris, Bidens beckii, Utriculariavulgaris, U. intermedea, Elodea canadensis, Najas flexilis, Ceratophyllumdemersum, Heteranthera dubia.
Cyclotella spp., Rhizosolenia spp., Asterionella spp., Dinobryon spp.,Melosira spp.
F2 FAUNA
- Zooplankton (5, 6)
- fisk
Bosmina coregoni (longispina), B. longirostris, Diaphanosoma leuchtenbergianum, Daphnia thorata, D. longiremis, Holopedium gibberum,Sida crystallina, Cyclops bicuspidatus thomasi, Diaptomus ashlandi, Epischura nevadensis.
Oncorhynchus nerka*, O. tshawytscha*, lax gairdneri*, Salvelinusmalma, S.
namaycush, Coregonus clupeaformis, prosopium williamsoni, Richardsoniusbalteatus, Lota lota, Cottus grov.
* ekonomiskt viktigt.
F3 primär produktionshastighet (1)
| Jan | Feb | Mar | Apr | maj | Jun | Jul | Aug | Sep | okt | Nov | Dec |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| – | – | – | 0.23 | 1.0 | 1.3 | 1.67 | 1.0 | 0.67 | 0.93 | 1.29 | – |
F4 biomassa (6)
- Station 5 (Sorrento), 1987*
- bakterier : 480 000.
- Zooplankton: 45,9.
* tidiga medelvärden.
F5 fiskeriprodukter (Q)
- årlig fiskfångst
- kompletterande anmärkningar
20
anadromus sockeye lax fångas till sjöss under den kommersiella fångstenunder det dominerande året. Dess avkastning är cyklisk med en dominerande avkastning som uppstårvar fjärde år. Denna cykliska dominans tros ha varierande grad av inflytande på alla trofiska nivåer, eftersom dominerande avkastning är 230 gånger större än lågårsavkastning. Sockeye underårliga betesstrukturerdjurplanktonsamhället i hypolimnion-termoklinområdet men, eftersomav varma ytemperaturer i epilimnion på sommaren påverkas djurplanktonsamhället där mindre. Beroende på årstid, näringsämnenpåverka gemenskapens sammansättning och storlek-struktur av fytoplankton.
F7 anteckningar om de anmärkningsvärda förändringarna av BIOTA i sjön under de senaste åren
- ökning av Eurasian milfoil (Myriophyllum spicatum) kolonisering av kustzonen.
G. socioekonomiska förhållanden
G1 markanvändning i avrinningsområdet (8)
| område | ||
|---|---|---|
| naturlandskap | ||
| – Woody vegetation | 12,393 | 76.5 |
| – örtartad vegetation | 1,377 | 8.5 |
| jordbruksmark | ||
| – Beskär fält | 729 | 4.5 |
| – betesmark | 1,458 | 9 |
| bostadsområde | 243 | 1.5 |
| totalt | 16,200 | 100 |
- typer av viktig skogsvegetation
- huvudsakliga typer av grödor och / eller beskärningssystem
- nivåer av gödningsmedelstillämpning på grödor: ljus.
- Förändringstrender för markanvändning under de senaste åren
Pseudosuga menziesii (Douglas gran), Pinus contorta (lodge-pole pine),Betula papyrifera (vit björk).
majs, olika frukter, hö, alfalfa
ökning av fritidsbåtar, fiske och utveckling av sommarstugor längs kusten.
G2 industrier i avrinningsområdet och sjön
- 1987
detta är ett område med liten urban industriell utveckling. Den störstaagglomerationen, Laxarm, har en befolkning 1981 på 10 780 och endastnågra servicefunktioner.
G3 befolkning i avrinningsområdet (9)
| befolkning | befolkningstäthet | större städer (befolkning) | |
|---|---|---|---|
| Urban | ca. 10,000 | Laxarm | |
| landsbygd | ca. 5,000 | (10,780) | |
| totalt | 15,000* | 0.9 |
* ökar under sommaren.
H. SJÖUTNYTTJANDE
H1 SJÖUTNYTTJANDE
- källa till vatten, navigering och transport (inte kommersiellt exceptfor vissa log transport), sightseeing och turism (nr. 1987: över 10 000), rekreation (simning, sportfiske och segling), fiske och hundratals husbåtar kryssar sjön varje år.
H2 sjön som vattenresurs
| använd hastighet | |
|---|---|
| inhemska | från brunnar+bifloder |
| bevattning | ej beräknad |
| industriell | sågverk |
I. försämring av SJÖMILJÖER och faror
I1 förbättrad siltning
- skadans omfattning: ingen.
I2 giftig kontaminering
- nuvarande status: ingen information.
I3 eutrofiering
- olägenhet orsakad av eutrofiering
ökning av Eurasian milfoil (Myriophyllum spicatum). Det har beenmild övergödning av Laxarmen.
I4 försurning
- skadans omfattning
- kompletterande anmärkningar
lätt försurning upptäckt i vattendrag, men inte allvarlig.
vätejonkoncentrationer i sjövatten, ström och regnvatten har varit stabila. Sjövattnet har en hårdhet på 39 och en alkalinitet på 34 mg l-1 (ledningsförmåga 81 mikro s cm-1) och relativt väl buffrat med ett pH-värde typiskt över 7 (1982 pH-medelvärde var 7,4).
J. avloppsrening
J1 generering av föroreningar i avrinningsområdet
- c) begränsad förorening med avloppsrening.
J2 ungefärlig procentuell fördelning av FÖRORENINGSBELASTNINGAR
| icke-punktkällor (jordbruks -, naturliga och spridda bosättningar) | 75 |
| punkt källor kommunala | 25 |
J3 sanitära anläggningar och avlopp
- kommunala avloppsreningssystem
tertiär behandling med utflöde till sjön på ett djup av 3 m. avloppetinnehåller < 10 ppm suspenderade fasta ämnen.
L. Utvecklingsplaner
- utveckling och aktivitet i Shuswap Lake watershed har intensifieratde senaste åren. Höglandsbostadsutveckling, ökad bostadsanvändning och utvalda kommersiella utvecklingar längs sjöns stränder har påverkat dess miljöresurser. Som ett resultat genomfördes Shuswap Lakeenvironmental Management Plan av B. C. miljöministeriet (10). Under 1985 Regional District Of Columbia Shuswap initierade amanagement program för sjön. Följande är några av de åtgärderoch rekommendationer som tagits av denna byrå.
spridningen av Eurasian water milfoil i Shuswap Lake har resulterat i genomförandet av ett mekaniskt skördekontrollprogram i 1981.To datum, densiteten hos denna makrofyt förblir låg (11, 12).
vattenkvalitet i den relativt slutna delen av Tappen Bay andSalmon Arm (Fig. NAM-47-0l) uppfyllde inte provinsiella riktlinjer för fosfor för fiske och fritidsanvändning (10). Tributary strömmarberikas också med fosfor från jordbruksinsatser snarare änfrån septiska system. Ett större program för övervakning av vattenkvaliteten har inrättats för att fastställa det optimala avfallshanteringsprogrammet för sjön och för att fastställa lämpliga metoder för att minska fosforbelastningarna(10).
med tanke på de historiska aktivitetsmönstren och riskerna som har varit vanligt förknippade med alluviala fans rekommenderades det att ingen mer utveckling inträffar på fem av de stora alluviala fansen i Shuswap-vattendraget (13).
med tanke på strandområdenas betydelse för produktionen av fiskerieroch sjöfågelresurser rekommenderades ett strandskyddsprogram för livsmiljöer och särskilda åtgärder har vidtagits för att skydda den västra Grebkolonin längs strandkanten öster om Laxfloden samt Bighorn Rocky MountainSheep nära Chase. Slutligen, vilda livsmiljöområden i Salmon River mynning, mynningen av Eagle River, Seymour River mynning och Bughouse Bay områdenhar hållits fria från utveckling (10). En fiskeriförvaltningsstudie pågår för närvarande för att bedöma fiskeriproduktionen och för att fastställa områden med särskild uppmärksamhet (10).
M. Lagstiftnings-och institutionella åtgärder för uppgradering av SJÖMILJÖER
M1 berörda nationella och lokala lagar
- lagarnas namn (lagstiftningsåret)
- Federal Fisheries Act
- Canada Water Act
- (l) Department of Fisheries and Oceans
- ministeriet för miljö, avfallshantering Branch
- ministeriet för miljö, Fisk och vilda djur
- skydd av anadroma fiskarter
- avfallshantering
- fiske och jakt föreskrifter
- inhemsk och kommersiell vattenanvändning
m2 institutionella åtgärder
- British Columbia miljöministeriet, Kamloops, BC.
- British Columbia ministeriet för skogar, Kamloops, före Kristus.
- Miljö Kanada, atmosfärisk miljö Service, Kamloops, före Kristus.
- Salmon Arm Handelskammaren, Mclead Avenue, Salmon Arm, BC.
- Herr. Fred Harper, Regional Wildlife biolog
M3 forskningsinstitut som deltar i LAKE environment STUDIES
- Canada Department of Fisheries and Oceans, Biological Sciences Branch,West Vancouver, BC.
- British Columbia, ministeriet för miljö, Fisk och vilda djur gren
- British Columbia, ministeriet för miljö, avfallshantering gren
N. datakällor
- frågeformulär fyllt av Dr.J. G. Stockner, Department of Fisheries andOceans, West Vancouver Laboratory, West Vancouver, British Columbia.
- Stockner, jg & Shortreed, ks (1983) en jämförande LimnologicalSurvey av 19 Sockeye lax (Oncorhynchus nerka) plantskola sjöar i FraserRiver systemet, British Columbia. Institutionen för fiske och hav. Kan.Teknik. Rep. av fisk. och Aquat. Sci. 1190 s.
- Kanadensiska Klimatnormer. 1951-1980. Temperatur och nederbörd. Miljökanada, Atmosfärisk Miljö Service.
- Kanadensiska Klimatnormer. 1951-1980. solstrålning. Miljö Kanada, Atmosfärisk Miljö Service.
- Hebdem, B., miljöministeriet. Personlig kommunikation.
- Ward, F. J. (1957) säsongsmässiga och årliga förändringar i tillgängligheten för AdultCrustacean Plankters of Shuswap Lake. International Pacific Salmon Fisherieskommissionen, lägesrapport nr 3.
- Goodlad, JC, Gjernes, TW & Brannon, El (1974) faktorer som påverkarsockeye lax (Oncorhynchus nerka) tillväxt i fyra sjöar i FraserRiver-systemet. J. Fisk. Res. Styrelsen Kan., 31: 871-892.
- Ward, F. J. & Larkin, P. A. (1964) cyklisk dominans i Adams RiverSockeye lax. Internationella kommissionen för laxfiske i Stilla havet, lägesrapport nr 11.
- nts skala 1:250 000 Vernon British Columbia blad 82L / utgåva 1 (1963).
- Kanadas folkräkning (1981) Befolkningsserie, British Columbia, s.93-910,Tabell 4.
- B. C. miljöministeriet (1987) Shuswap Lake Environmental ManagementPlan. B. C. miljöministeriet, West Vancouver, British Columbia.
- Einarson, Ed (1986) 1985 Eurasian Water Milfoil Surveilance andControl Program i Shuswap Lake. Littoral Resources Unit, Water ManagementBranch, B. C. Ministeriet för miljö Resurskvalitet avsnitt, Water ManagementBranch, B. C. M. 0. E., Victoria.
- Einarson, Ed. (1986) preliminär bedömning av vattenkvaliteten i ShuswapLake-området. Opublicerat manuskript. Resurskvalitet Avsnitt, Vatten ManagementBranch, B. C. M. 0. E., Victoria, B. C. 15 s.
- Thurber Consultants (1983) Floodplain Management på alluviala Fans. Rapport till miljöministeriet, Vattenkvalitetsgren, B. C. M.
0. E., Victoria.